Böcker

Med många mil , ja många tiotusentals mil på motorcykel, resor i racebussar, flygplan eller med båt har Rustan, Rulle Jarnesand, en årsrik man skrivit ner korta berättelser från 10-12 år åldern och framåt. Här finns skildringar om motorcykeltävlingar runt om i världen till rena semesterresor. Rulle som varit teamchef under otaliga långdistanslopp (läs endurance) delar här med sig om vad som hände i racen och runt omkring. Bl.a. från tävlingar på Isle of Man, 24-timmars Le Mans, Scandinavian Raceway och hur han kom dit, vad som hände hur han kom hem igen, till resor med polare och vänner. Här får man från insidan en inblick i vad som inträffat i och runt racen. Även berättelser om dråpliga semesterresor med och utan motorcykel runt om i världen finns med där väntade och oväntade händelser skett, allt berättat med ett enkelt och underhållande språk.<br/> En lättläst bok med roande och underhållande skildringar från ett händelserikt liv mitt i och i utkanten av mc-världen.<br/> Som en extra bonus får man även en insikt i göteborgskan, hur den används i dagliga livet och vad orden betyder.

I sin fjärde bok samlar Malcolm Gladwell (<i>Blink</i>, <i>Den tändande gnistan</i>) de bästa av sina uppmärksammade och inflytelserika artiklar från The New Yorker. <i>Vad hunden såg</i> inbjuder till en rad fängslande och oförutsägbart lärorika äventyr. Gång på gång vänder Gladwell blicken mot det skenbart triviala eller självklara, och gång på gång öppnar sig nya och överraskande perspektiv.

I Kajak: Rörelser &amp; tillfälliga boplatser har psykologen Leif Strandberg samlat berättelser från ett långt friluftsliv. Boken består av ett trettiotal korta kapitel där vardagliga iakttagelser slår följe med filosofiska och historiska reflektioner. Läsaren möter bland annat en kåta och ett tält, en pilbåge och en eld, inuiter och en gudsvind, en älg och en kapuschong. Ibland är det dimma och ibland är det dags att plocka kantareller. <br/><br/>»Den här boken handlar om människans lust att röra på sig, slå tillfälliga läger och använda sig av funktionella verktyg. Idag kallar vi sådant leverne för friluftsliv. Det här är en bok om friluftsliv i allmänhet, och mitt eget friluftsliv i synnerhet. Den handlar om att paddla kajak, att slå läger, tälta, göra upp eld och nyttja friluftslivets alla listiga uppfinningar. I boken återkommer jag ofta till att allt det jag gör idag, allt som kan ses som den moderna människans lekfulla innovationer, egentligen är en upprepning av vad våra släktingar gjorde för över 50 000 år sedan. En del av dem lever än idag ett nomadiserande liv.« Ur förordet <br/><br/>Leif Strandberg har arbetat som psykolog och är kanske mest känd för sina böcker, översatta till många språk, om den belarusiske psykologen Lev Vygotskij, 1896&ndash;1934. Under många år läste han sina texter i radioprogrammet Tankar för dagen. Författaren har skrivit kriminalromaner, är en flitig bokrecensent och är ansvarig utgivare för kulturmagasinet Lokatten, organ för Skrivare i Hälsingland.

»I det museum som litteraturhistorien utgör har Virginia Woolf verkligen fått sig inrättat <i>ett eget rum</i> Joyce får nöja sig med att dela rum med T. S. Eliot.« | BERNUR<br/><br/><i>»En kvinna måste ha pengar och eget rum, om hon skall kunna skriva romaner.«</i><br/><br/>Det revolutionerande med den var tilltalet: <i>Ett eget rum</i> [1929] är skriven av en kvinna för kvinnor. Manliga läsare tvingas läsa med kvinnors ögon, i en invertering av den traditionella manliga blicken.<br/>Virginia Woolf blandade historia med berättelse och memoar, i ett satiriskt »Oxbridge«, till en bok som kom att bli en av de mest banbrytande någonsin om kvinnans roll.<br/>Denna utgåva av <i>Ett eget rum</i> innehåller även essäerna »Att inte kunna grekiska« och »Hur skall man läsa en bok?«. I översättning av Jane Lundblad.<br/><br/>VIRGINIA WOOLF [1882 -1941] föddes i London. Med romaner som <i>Jakobs rum</i> [1922], <i>Mrs Dalloway</i> [1925], <i>Mot fyren</i> [1927] och <i>Orlando</i> [1928] blev hon en av modernismens förgrundsgestalter och räknas i dag till 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. Som tänkare, med essäer som <i>Ett eget rum</i> [1929], har Woolf påverkat kvinnorörelsen i många länder.

<b><i>Vad betyder det att tala allvar? <br/>Och varför är det så svårt?</i></b> <br/><br/>I Allvarligt talat samlar Niklas Rådström sina svar på frågor som ställts till P1-programmet med samma namn. Det handlar om varför man ska ha en hobby, hur man står ut med leda och vart man tar vägen när man dör. <br/><br/><b>Niklas Rådström </b>har i ett långt författarskap rört sig mellan dikt, dramatik och prosakonst. Här närmar han sig människans villkor i en form som är både personlig och öppen, där det allvarliga får ta plats utan att bli tungt. Eller som han själv skriver: "Det är helt enkelt roligare att ta saker på allvar." <br/><br/>Boken är rikt illustrerad av <b>Catharina Günther Rådström</b>.

2015 lämnade Andrev Walden ett undanskymt jobb som AD och började skriva. Idag, tre år senare, betraktas han av många som landets bästa krönikör. Hösten 2017 blev han också den första krönikören att nomineras till Stora Journalistpriset.   <br/><br/>I denna krönikesamling varvas de bästa texterna om barnen, rymden och undergången de tre bärande väggarna i Waldens skrivande med hans tecknade betraktelser av tillvaron. Alltid med nya och hittills otänkta perspektiv. Som läsare kommer du få svar på frågor du kanske inte ens visste att man kan ställa.   <br/><br/>"Ingen klär av vår snåriga tids oklokhet som Andrev Walden." /Fredrik Wikingsson     <br/><br/>"Jag älskar honom." /Nina Hemmingsson     <br/><br/>"Om jag säger något smart vid ett middagsbord har jag nästan alltid stulit tanken av Andrev Walden." /Alex Schulman

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs "Friare kan ingen vara" och "Det förlorade landet" är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen<br/><br/>I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. "Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys." Ur Augustprisjuryns motivering